Idag tar SSK emot AIK i Scaniarinken, det är match nr två för båda lagen på två dagar. SSK var i Karlskoga där BIK drog det längsta strået och vann med 3-1, AIK var i Oskarshamn och förlorade med 8-3.
Södertälje-AIK 1-2 (1-1,0-1,0-0)
målen
0-1 Oskar Magnusson
1-1 Viktor Liljegren
1-2 Oliver Tärnström
Första perioden
Det hinner bara gå 40 sekunder så har AIK tagit ledningen det är Oskar Magnusson som är påpassligt framme vid Love Härenstams vänsterstolpe. När det gått ca 5 minuter får Hampus Harlestam en tackling av Ludwig Blomstrand och går in i sargen, tacklingen tar olycklig mot axeln och Harlestam utgår. I mitten av perioden får Adam Hesselvall en crosschecking över munnen som behandlas i båset. Strax efter det så bestämmer sig Viktor Liljegren för att ta ett varv i anfallszon och sedan dra på ett skott, det går in bakom Jonas Gunnarsson i AIK:s mål. Kvitteringen är ett faktum. Det saknas inte chanser åt båda håll faktiskt men oskärpa i avsluten där både Sebastian Dyk och Niklas Arell har bud på mål.
Andra perioden
Nära nära för SSK i början när William Wiå lägger en puck mellan benen på Gunnarsson men den tar i stolpen och ut. Istället är det AIK som tar ledningen och det är Oliver Tärnström som kommer i friläge och på något konstigt sätt så snirklar sig pucken in bakom Love Härenstam. Tiden för målet är 3:15. Tidigt mål igen för AIK i denna period också. När det är knappa 6 minuter kvar av peroden så blir det en dubbelutvisning när Erik Aterius och Niklas Arell har en liten uppgörelse framför SSK:s mål. När det är 3:13 kvar av perioden så åker SSK på en utvisning, för något som inte har dömts för överhuvudtaget tidigare i matchen. Det är Filip Engarås som får åka och sätta sig för en holding.
Tredje perioden
AIK parkerar i SSK:s zon de första 4 minuterna och det är närmare 3-1 än 2-2. Vid dryga 5 minuter har SSK en puck i mål efter en trasslig situation framför AIK:s men tyvärr har domaren redan blåst då han bedömt att pucken var blockerad. Två gånger frilägen för AIK och två gånger kanonräddning av Härenstam. SSK kämpar och skakar fram chanser men pucken studsar som en flipperkula och inte nog med det så drar SSK på sig en utvisning med 3:14 kvar av perioden. SSK tar ut målvakten med ca minuten kvar och Carter Ashton är så när igenom. När det återstår 41 sekunder kvar tar SSK timeout och har tekning i anfallszon. Det fortsätter att studsa emot och AIK vinner denna batalj med 2-1.
Sammanfattning-eller en högst personlig analys, typ
Det grinar emot och det är inte roligt just nu. Att kräva någons avgång och stå och skrika den ena fula ramsan efter den andra hjälper föga. Vad kan hjälpa då? Byta ut flera spelare? Byta tränarstab? Det har ju försvunnit spelare som var tänkta poängspelare, det har också kommit in spelare som kanske inte har kommit upp i sin fulla potential än. Varje gång det kommer in och lämnar folk i en grupp så rubbar det cirklarna, det är evidensbaserad fakta. Ska man sparka tränarstab? Personligen är det något jag inte tror på, det kan ha effekt en eller två matcher. Tror mera på att förstärka en tränarstab med någon utifrån som kan komma med ny input och se saker på ett annorlunda objektivt sätt. SSK har ju haft en del skador, det är ingen ursäkt men kanske en förklaring. Säsongen började med skador på två nyförvärv samt även på Daniel Norbe.
Just nu så är prio 1 för tränarstaben att få ihop fullt lag att ställa på isen. Det har just för tillfället inneburit att man behövt ”låna” spelare, något som inte är helt optimalt. Marknaden när det gäller tillgängliga spelare är ju ganska tunn just nu. Vi fick tillfälle att lyssna till, samt ställa frågor till Andreas Johansson i torsdags. Då kom frågan upp vad man gör och vad man kan göra när läget är som det är. Andreas svarade att det finns väl inget ”rätt” svar på den frågan utan att man får försöka analysera utan att analysera sönder. ”-Att lägga sig ner och dö funkar inte och hjälper ingen. Alla försöker vända på varje sten för att vända detta , tro inget annat”. Arbetsron blev ju heller inte bättre efter dagens match då ny skada på forwardssidan kom till.
Jag vill återvända lite till min början av denna lilla text efter match. Att skrika samt att skriva saker på sociala medier där man går till personangrepp och bland även hatiska inlägg gagnar ingen, även om jag kan förstå den frustration som råder, jag är också frustrerad. Jag vet att spelare/ledare försöker hålla sig ifrån sociala medier men de har anhöriga/goda vänner som kanske läser. Som anhörig så mår man självklart inte bra om man läser om de som betyder mycket för en själv får spott och spe offentligt. Jag kan bara jämföra det med om någon skulle skriva om mitt barn eller partner att ”-du är så jävla kass, dra åt helvete och ta med dig…” . Jag skulle må jättedåligt och det påverkar min omgivning.
Jag anser att kritik är bra och att man ska ha rätt som supporter att ställa krav, men att man ibland måste se saker i ett annat perspektiv för att få en helhet. Att något behöver göras är nog alla ense om, även spelare, ledare samt styrelse.
Vi fick en liten pratstund med en av våra spelare som vi har ”lånat”